IRISH SOFT COATED WHEATEN TERRIER
Rasens tidiga historia
Det finns många olika teorier om Irish Soft Coated Wheaten terrierns historia. Medan irländarna hävdar att rasen har sitt ursprung på Irland finns i boken "The Complete Soft Coated Wheaten Terrier" av Robert A Vesley, USA, en omfattande litteraturstudie som säger att det kanske inte är så. Följande är en sammanfattning av hur irländarna själva ser på rasens historia och av vad som finns att läsa i irländsk och i viss mån engelsk litteratur om rasens ursprung och utveckling.
Irish Soft Coated Wheaten terrierns historia är en reflektion av själva Irlands historia. Under århundraden av brittisk ockupation är brittiskt liv, kultur och historia väldokumenterat medan det nästan inte finns något skrivet alls om irländskt liv under samma period. Irländska folkets historia fördes vidare genom sagoberättare som gick från stad till stad med sina berättelser. Deras omfattande berättelser upptog olyckligtvis inte något om de inhemska hundrasernas uppkomst.
Hög- och lågbenta terrier med olika pälsstruktur och färg är omnämnda i irländsk litteratur och konst. Hundarna såg olika ut i olika distrikt. De parade sig fritt och varje distrikt fick ofta sin speciella terrier, mycket på grund av att samhällena var ganska isolerade på den tiden. Man talade om en terrier med vetefärgad och "öppen" päls. Med öppen päls avsågs en enkel, något längre päls utan underull där man lätt kunde se hundens hud. Detta är troligen beskrivningen av den gren av de inhemska terrierna som ligger bakom Irish Soft Coated Wheaten terriern.
Vilken hund som från början bidragit till utvecklingen av Irish Soft Coated Wheaten terriern går ej att finna. Bland de mera troliga är English Black-and-Tan terrier importerad till Irland för århundraden sedan. Det finns dock inga bevis för detta men ej heller något som motsäger att rasen skulle ha sitt ursprung på Irland.
De första dokumenten som bevisar Irish Soft Coated Wheaten terrierns ålder är en tavla målad 1843. I förgrunden finns en gyllenfärgad terrier som är slående lik en Wheaten terrier. I Rawdon Lee´s bok om terriers, "Modern Dogs" har Mr W. C. Bennet skrivit en artikel där han nämner en tik från 1864 som beskrivs ha en vetefärgad, mycket "öppen" päls och ett långt välbalanserat huvud med liten eller ingen pannavsats. Ägaren påstår sig ha haft hennes blodslinjer i mer än 30 år och att hans familj har haft denna typ av terrier i generationer. Mr Bennet garanterar att denna tik skulle slåss för sitt liv om hon blev provocerad.
Bondens allroundhund
I generationer har det knappast funnits en bondgård på Irland utan en arbetande Wheaten. Livet var hårt för både människor och djur och kraven på en hund var stora. Hunden vallade boskapen, utrotade skadedjuren på gården, var en god jakthund och utmärkt vakthund. Wheaten terriern var dessutom alltid familjens trogna vän och barnens kamrat. Några dokument eller stamtavlor fanns inte. Endast några få personer, hängivna beundrare av rasens karaktär, såg till att deras hundar parade sig med typlika för att bevara dess egenskaper.
Kusinerna Kerry Blue- och Irländsk terrier fann vägen till berömmelse långt före Wheaten terriern. Medan dessa båda släktingar bliv vida kända runt om i världen, föreblev Wheaten terriern en arbetande allround hund hemma på de irländska gårdarna, föga kända utanför Irlands gränser. Det var inte förrän på 1930-talet som någon form av organiserat arbete för rasens godkännande och bevarande kom till stånd.
På gränsen att dö ut
Innan rasen blev godkänd av något officiellt organ hade den rykte om sig att vara en tuff, lite grovt tillyxad ras som klarade upp alla missförstånd den hamnade i. De starkaste och bästa parade sig, inte alltid med hundar av den egna typen. Endast de allra starkaste överlevde under dessa hårda livsbetingelser. Detta har sannolikt lagt grunden till det självförtroende och den styrka och sundhet rasen har än idag, men kanske också den olikhet som råder i typ. Det fanns ingen drivande kraft som arbetade för rasens bevarande vilket faktiskt innebar att rasen höll på att förlora sin typ och dö ut.
Dr Gerald J Pierse var uppfödare av Kerry Blue terrier. Under sin uppväxt var han väl förtrogen med Wheaten terriern vilken han genom sin far och farfar kunnat spåra till sent 1700-tal. Tillsammans med mr Patrick Blake arrangerade han bl a jaktprov för terriers. Det var under ett sådant prov 1932 som Dr Pierse lade märke till en Wheaten terrier som utförde sitt prov på ett ytterst målmedvetet sätt att Dr Pierse blev mycket imponerad. De båda herrarna arbetade för rasens erkännande i Irländska Kennelklubben och bildade1934 "The Irish Wheaten Terrier Club".
Rasen blir godkänd
Arbetet för rasens godkännande skulle bli ett arbete med många motgångar. Efter att ha ansökt om erkännande av rasen och fått avslag två gånger nåddes slutligen en kompromissläsning. Den 27 augusti 1937 erkändes rasen av "The Irish Kennel Club". IKC. Det största hindret för erkännandet var rasnamnet, Irländsk Wheaten Terrier. Entusiaster inom rasen Irländsk Terrier protesterade och ansåg att namnen alltför mycket liknade varandra. Så kom namnet att bli Soft Coated Wheaten Terrier, den enda av Irlands inhemska raser som saknade Irland eller namnet på en Irländsk plats i sitt rasnamn. Rasnamnet beskriver istället den helt unika pälsen! I april 1939 förklarades rasen också vara en av Irlands inhemska raser.
Det fanns vid denna tiden en del hundar av någorlunda enhetlig typ spridda runt om i landet och dessa kom att utgöra basen för rasens uppbyggnad. Man upprättade en standard för rasen. Alla hundar som registrerades skulle bedömas av tre specialister som godkände, eller underkände dem som tillhörde Wheaten terrier. Tretton av dessa tidigt registrerade hundarna anses utgöra rasens ursprung. Ytterligare två hundar tillkom så småningom och alla Wheaten i världen sägs kunna härledas till dessa femton exemplar av rasen. Ingen vet egentligen hur nära släkt dessa hundar var. De var olika i storlek, betten var inte alltid bra, öronen ganska stora, färgen varierade från rödguld till urtvättad vit-blå nyans och pälsstrukturen var allt ifrån mjuk och silkig till tjock, torr och sträv!
Maureen Holmes tog vid där Dr Pierse slutade
1932 fick mrs Maureen Holmes en liten Irländsk terriervalp uppfödd av en välkänd hästtränare. Då valpen utvecklades liknade den inte alls en Irländsk terrier. Den var olik både i päls, byggnad och temperament. Hunden, kallad "Obi", kom att bli en mycket kär familjemedlen och sorgen var stor då han alltför tidigt dog genom olyckhändelse. Mrs Holmes forskade genom IKC efter någon som kände till rasen och fick på så sätt kontakt med Dr Pierse. 1943 föddes den första valpkullen med kennelprefixet Holmenock vilket kom att bli vida känt i Wheatenkretsar över hela världen. Mrs Holmes lovade Dr Pierse att fortsätta arbeta med Wheaten terrierns utveckling och hon gjorde rasen känd i hela världen. Många kennlar runt om i världen har startat sin uppfödning med Holmenockshundar eller dess avkommor.
Det skulle dröja till 1943 innan rasen också blev godkänd i närliggande engelska Kennelklubben. Till USA kom de två första Wheaten terriern från Irland 1946. Rasen fick dock inte officiell status i Amerikanska Kennelklubben förrän 1973. Idag finns 4 olika rasstandards för Wheaten terriern, den engelska, amerikanska, kanadensiska och hemlandets irländska.
Irländska Soft Coated Wheaten terrier klubben har under lång tid arbetat för ett förtydligande av rasen landstillhörighet och den 28 mars 1994 fick man till stånd en ändring av rasnamnet till "Irish Soft Coated Wheaten terrier", vilket alltså idag är rasens officiella namn.
Wheaten terriern i praktiken
Wheaten terriern är en medelstor och kompakt hund. Den är känd som frisk och sund, modig och lekfull, har energi och vitalitet utan gränser, är nyfiken och vill alltid vara med "där det händer". Den är omskriven som en mycket intelligent hund, mjuk och vänlig, trogen sin ägare. Men……. Det är också en hund med stort självförtroende och egen vilja. Den försvarar gärna och missar sällan en provokation till gräl, även om den inte är ute efter att starta grälet. En Irish Soft Coated Wheaten terrier är just en TERRIER. För att få Wheaten terriern till den underbara hund den kan bli måste man som ägare besitta egenskapen att redan från början kunna visa "vem som är herre i huset". Vänligt men bestämt! Rasnamnet betonar pälsens kvalitet som silkig och mjuk. Wheaten terriern skall ha fått sin mogna päls senast vid 2 - 3 års ålder. Dessförinnan genomgår pälsen en ständig utveckling från valpstadiets ibland sträva, ibland ulliga päls till den vuxna hundens skimrande, silkiga, löst lockig eller vågiga vetefärgade päls. Färgen kan variera från skimrande silver till guld.
Pälsvården ställer särskilda krav på Wheaten terrierns ägare. Pälsen skall kammas helt igenom ner till botten minst 1-2 gånger per vecka annars tovar den lätt ihop sig till en filtliknande massa. Dessutom ökar risken för hud- och öronlidanden hos hunden. Klippning är tillåten och är idag snarare regel än undantag. För att hålla en prydlig vardagsfrisyr bör hunden klippas 3-4 gånger per år. Man kan lämna hunden helt "naturell", men i utställningsringen är hunden alltid klippt med terriertypen som måttstock.
(texten hämtad från Svenska Wheaten Terrier Klubben)